Vad betyder 32 DNS? Skumdensitet i soffor och material i stommen

Kort svar: DNS är en förkortning som anger skummets densitet och talar om hur många kilo en kubikmeter skum väger. 32 DNS är det värde som räknas som normalt och bekvämt för en soffgrupp för hemmabruk. I produkter som görs billigare för att pressa priset sänks värdet ända ner till 26 DNS – en besparing som inte märks det första året men som visar sig det tredje. På Selishome använder vi skum på 32-35 DNS i våra soffgrupper. Hög DNS betyder inte att skummet är hårt; det betyder att det kan återta sin form efter att ha tryckts ihop.

Den här artikeln förklarar två tekniska begrepp som du stöter på när du köper soffa – skumdensitet och stommens material – med siffror och materialnamn. Kontroller som du kan göra för hand i butiken går vi igenom i artikeln så känner du igen en kvalitetssoffa, och vad det betyder när sittdynan sjunker ihop i artikeln sittdynan har sjunkit ihop – vad gör man.

Vad är DNS och hur läser man det?

DNS är branschens förkortning av det turkiska ordet "dansite", densitet. Den tekniska enheten är kg/m³, alltså kilogram per kubikmeter. När man säger "32 DNS-skum" menar man att en kubikmeter av skummet väger 32 kilo.

Logiken är enkel. Skum är en cellstruktur med luftfickor. Ju mer material som ryms i en kubikmeter, desto tjockare och tåligare blir cellväggarna. När man sätter sig trycks cellerna ihop; när man reser sig öppnas de igen. Densiteten avgör hur många tusen gånger detta kan upprepas.

↔ Dra tabellen åt sidan för att se hela den.

Observera: värdena gäller sittskummet. I ryggkuddarna är målet mjukhet snarare än stöd, så där används skum med lägre densitet eller fiberfyllning; att leta efter hög DNS i ryggen är en felaktig förväntan.

När märks skillnaden mellan 32 DNS och 26 DNS?

Svaret förklarar också varför det är så lätt att dölja att man sparat in: skillnaden märks inte första dagen.

Ett skum på 26 DNS kan kännas alldeles bekvämt när du provsitter i butiken; eftersom det är mjukare kan det till och med verka mer tilltalande vid första intrycket. Skillnaden visar sig när belastningen upprepas tiotusentals gånger. Cellväggarna i skum med låg densitet förlorar först sin elasticitet och plattas sedan till permanent. Resultatet är en grop där du sitter som inte fjädrar tillbaka.

Därför är skumdensiteten en av de poster i soffans kostnad där man tystast snålar. Den syns inte i butiken, syns aldrig på bild och märks inte det första året. Vilka poster kostnaden består av och var man snålar förklarar vi med andelar i artikeln vad bestämmer priset på en soffgrupp.

Betyder hög densitet att skummet är hårt?

Nej – och det är just det som köpare oftast blandar ihop. Skum har två separata egenskaper:

• Densitet (DNS): Mängden material. Avgör livslängden och förmågan att behålla formen.
• Hårdhet: Motståndet när du trycker på det. Avgör vilken komfort du får.

Ett skum med hög densitet kan vara både mjukt och hårt. Slutsatsen "den här soffan är väldigt hård, alltså har den hög densitet" är fel; tvärtom har vissa billiga skum som känns hårda låg densitet och blir snabbt uttröttade. Rätt förväntan är: en yta som är mjuk när du trycker på den och som snabbt återgår när du släpper.

Sittdynor av god kvalitet byggs oftast i lager – ett tätt skum i botten som bär upp, och ett mjukare komfortlager ovanpå. Skum i ett enda stycke med en enda hårdhet är en billigare lösning med kortare livslängd.

Stommen: ugnstorkad bok, avenbok och plywood

Skummet avgör komforten, stommen avgör livslängden. Så här ser materialen ut som används i stommen till stoppade möbler, och vad de betyder:

• Ugnstorkat bokvirke. Standardmaterialet för den bärande ramen i stoppade möbler. Det hör till lövträden med hårt virke; det håller skruvar och tappar stadigt och böjer sig inte under belastning. I vardagligt tal kallas det ofta gürgen (avenbok); i İnegöl används de två namnen oftast för samma material.
• Plywood. Tillverkas genom att tunna träskikt pressas ihop med fiberriktningarna korsade. Det är mycket formstabilt på stora ytor och rör sig inte. Det används särskilt vid infästningspunkterna i produkter med mekanism; där metalldelarna skruvas fast får det inte bli något glapp.
• CNC-skuren plywoodstomme. En metod som blivit allt vanligare: stommens delar skärs ut ur stora plywoodskivor i en datorstyrd maskin. Fördelen är exakta mått – varje stomme blir identisk och glappen i fogarna minimeras.
• Mjuka träslag och spånskiva. Kan förekomma i budgetprodukter. Vid bärande punkter vidgas skruvhålen med tiden; det vill man inte ha i en stoppad stomme.

"Torkat" och "ugnstorkat" är inte samma sak

Den här skillnaden är den detalj som oftast förbises i produktbeskrivningar. Torkning verkar oftast mest på virkets yta; fukten inuti kan finnas kvar. Ugnstorkning däremot driver ut fukten ur virkets inre på ett kontrollerat sätt.

Varför spelar skillnaden roll? Jo, virke som bär på fukt avger med tiden vatten i den torra inomhusluften och krymper. När träet krymper uppstår glipor i fogarna; först kommer knarret, sedan glappet. Ser du uttrycket "torkat virke" i en produktbeskrivning är det därför en befogad fråga att be säljaren bekräfta om virket är ugnstorkat. Faktorerna som avgör stommens livslängd går vi igenom en och en i artikeln hur många år håller en soffa.

Hur frågar man om detta vid köpet?

Skummet och stommen är de två lager i soffan som inte syns på bild; det enda sättet att få veta är att fråga. Effektiva frågor är korta och kräver en siffra:

• "Hur många DNS har sittskummet?" — Svaret ska vara en siffra. Uttryck som "förstklassigt skum" eller "specialskum" är inget mått.
• "Vad finns i ryggkudden – skum eller fiber?" — De beter sig olika; fiber plattas till och behöver skakas upp för hand, vilket inte är ett fel utan en del av skötseln.
• "Vilket material är stommen gjord av, och är virket ugnstorkat?" — Svaret ska innehålla materialets namn.
• "Är dynan byggd i lager eller i ett stycke?" — Lager är en fördel för både komfort och livslängd.
• "Står den här informationen på produktsidan?" — Skriftlig information är alltid säkrare än muntlig.

För en produkt där du inte får svar på de här frågorna bör du räkna med möjligheten att skummet har låg densitet. Du kan titta på våra modeller på sidorna soffgrupper och hörnsoffor, och se hur materialinformationen anges på till exempel Rams soffgrupp och Kays hörnsoffgrupp. För motsvarigheten när det gäller tyget kan du läsa vår artikel vad är Martindale.

Vanliga frågor

Vad betyder 32 DNS-skum?

Det betyder skum som väger 32 kilo per kubikmeter. Det är det värde som räknas som normalt och bekvämt för sittdynorna i en soffgrupp för hemmabruk. Ju längre under den nivån man går, desto kortare tid behåller skummet formen.

Hur många DNS ska skummet i en soffa ha?

För sittskummet i en soffgrupp som används dagligen är 32 DNS referensvärdet; vid intensiv användning ger intervallet 32-35 ett bättre resultat. 26 DNS är en besparing för att pressa priset och förkortar komfortens livslängd. I ryggkuddarna är mjukare fyllningar normalt.

Blir soffan hårdare av hög DNS?

Nej. Densitet och hårdhet är olika egenskaper. Ett skum med hög densitet kan också tillverkas mjukt. Det densiteten avgör är inte hårdheten, utan skummets förmåga att återta formen efter att ha tryckts ihop – och hur många år det klarar det.

Vilket är bäst – avenbok eller bok?

Båda hör till lövträden med hårt virke och gör i praktiken samma jobb i en stoppad stomme; i İnegöl används de två namnen oftast för samma material. Det som verkligen avgör är inte trädslagets namn, utan att virket är ugnstorkat och att fogarna är rätt utförda.

Betyder en plywoodstomme sämre kvalitet?

Nej. Tack vare sina korslagda skikt är plywood mer formstabilt än massivt trä på stora ytor och rör sig inte. Rätt användning är att den bärande ramen byggs av hårt trä, medan stora ytor och mekanismens infästningspunkter görs av plywood. Dålig kvalitet är en stomme där hela den bärande lasten vilar på spånskiva.